Prag yth yw Studhyansow Kernewek a vri yn kever kettesten dres oll an bys? Rag solempnya agan tassans Kernow, Peran, yma keskussulyans haneth dhyworth Fondyans Studhyansow Kernewek. Ni a dhadhel “Bys Kernow” dre baperyow skiansek war stat Kernow avel studh didheurek yn kever argerdhow ollvysel, divroans yn arbennek.
My a studhyas dew dhornskrif y’n Lyverva Morrab, Pensans. Dydhlyver John Pollard, ha lytherow dhyworth James Quick. An dew dhen o prisnoryon yn Pow Frynk: Pollard ynter 1795 ha 1796, ha Quick ynter 1812 ha 1814. I a skrifas yn kever bewnans yn Pow Frynk yn pols na, ytho pur dhidhurek yw aga skrifow rag istorioryon. Pollard a dhestas an Domhwelans Fynkek ha’y effeythyow war’n poblek yn arbennek: prisyow boos, tervansow ha kyhwedhlow. Dre lytherow Quick ni a yll konvedhes kolmow ynter golyoryon ha teyluyow yn Pow Frynk ha Kernow, hag yn Kernow ynwedh.
Pur dhe les o ragov redya an dornskrifow ma, ha gweles fatel wrug dew Gernow dustunia istori a vri, ha fatel yllyn ni usya aga skrfiow rag konvedhes bewnans kemmyn.